Att vara lite saknad minsann!

Det är väldigt pappigt av de som kan välja här hemma. Mammas pojke säger jag, pappas får jag till svar. Mamma älskar dig, pappa svarar han. Pappa pappa pappa ska göra det, pappa ska lägga, pappa ska leka, inte så konstigt kanske med tanke på att det är mig han ser och hänger med 24/7 och pappan bara några timmar i veckorna och på helgerna då.

Idag när de, ler och långhalm åkte och veckohandlade som de brukar på lördagar när Rio och jag vanligtvis ammar och vilar, tog jag istället vagnen och knatade bort till fru Z som varit gräsänkling hela helgen. Kaffe blev till ett glas rose och massa välbehövligt tjejsnack i kvällssolen med en sovandes Rio på bröstet. Tusen tack för en super eftermiddag Mia.

Vi travade hem och slog upp dörren 5 minuter innan läggdags för liten, ojojoj säger jag. Maken hade tänt ljus, lagat mat och satt på musik, Iggy kramade och pussade på både mig och Rio, sa jöv you mama flera gånger, och jag skulle absolut lägga inte pappa.

Vad är det man brukar säga, man saknar inte kossan förrän båset är tomt. Den här kossan kommer definitivt hålla sig borta fler gånger, framförallt för att tanka energi hos vänner men jag ska inte sticka under stol med att det var väldigt mysigt med all uppskattning istället för skrik, bråk och bli tagen för given. Alla gillar väl lite uppskattning? Vad säger du Z, tradition??