Kärlek i en vagn

Det är en sån dag idag, en sån där härlig dag ni vet. När liksom allt känns bra. En sån dag man njuter av. Maken kom med ett tidigare flyg hem, han är naturligtvis på jobbet nu men kommer hem ikväll, litens hosta är mycket mycket bättre, han uppför sig på dagis och äter bra (korvmannen kan eventuellt snart va ett minne blott, enligt läraren äter han allt, vilket vi inte sett prov på hemma än dock)

Nästa vecka ska det firas Eid Al Adha, dagis stängt hela veckan och maken ledig inte mindre än tre dagar, tjhoo! Kanske tar vi några dagar på hotell nånstans i närheten.

Dessutom har jag idag kommit över någonslags spärr i mitt lilla projekt och då kan man inte va annat än glad. Härlig berg o dalbana det är att vara gravid. 

Så är jag så naturligtvis så oehört glad för den här lille killen, den finaste man kan tänka sig som plötsligt börjat snacka. Det är som att vi tryckt på on knappen, det bara ramlar nya ord ur honom hela tiden. Lika förvånad varje gång. Mia, Malin, Eddie, Abba, Ama(Alma), Sorry, thank you, Manju, momo, mofa, mm mm, så favoriten Maaammmaa 20050 miljoner gånger om dagen. Det är ju så himla roligt, min bebis kan liksom kommunicera, coolt är bara förnamnet. 

Mycket kärlek i luften idag med andra ord, bara att knäppa fast och hänga med i svängarna. 

Bara internet slutade bråka med mig så vore det ännu bättre.